...saknar jag min mormor och morfar så mycket att det gör ont ända ut i fingerspetsarna, samtidigt känns det som att bröstkorgen håller på att implodera...
Egendomligt hur känslor kan få kroppen att reagera fysiskt på det viset.
Inom oss finns ett universum som vi bara har sett en bråkdel av. Ändå envisas vi med att åka ut i rymden för att någon påstod att jorden blev för liten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar