Resfeber

Om ungefär 23 timmar går vi ombord på planet och lämnar allt som kallas vardag och jobb bakom oss. Kan det bli bättre? Värme, bad, god mat och dryck samt massor av tid med kärleken. Tror att vi båda behöver den här semestern mer än vi anar.

Vaknade för en stund sedan och bannade mig själv för att jag tvunget skulle dricka både öl, sangria och grogg igår. Jag vet ju så väl att det inte är mängden som gör det (den var helt och hållet inom ramarna) utan blandningen. D ifrågasätter om detta verkligen är möjligt och jag hävdar envist att i mitt fall så spelar de olika sorterna av alkoholhaltiga drycker på en kväll större roll än själva mängden alkohol, när det gäller hur jag mår dagen efter. Mår visserligen bara lite blä men ändå.

Har inte fått mig själv till att börja packa än. Fick plötsligt ett starkt behov av att lämna ett avtryck, något till världen som finns kvar här hemma, ifall det möjligen sklle vara så att vi inte kommer tillbaka. Fråga mig inte vart dessa känslor kommer ifrån för jag har inte den blekaste aning! Men man ska ju följa sina instinkter.

Är det detta som kallas resfeber? Eller dödsångest kanske? Skrämmande. Är inte van vid att ens bli det minsta nervös och så vaknar man upp och känner så här..? Why?!

Innan vi kommer iväg så ska vi hinna med att gå på bröllop också. Sånt är ju trevligt. Jag har gjort brudbuketten. Ska bli skoj att se sitt verk in action... Hoppas att bruden i fråga är nöjd med resultatet.

Sist men inte minst är det dags att ta tag i sig själv, öppna resväskan och slänga ner alla prylar. Varför ska det vara så tråkigt?!





I watched you crawl into my bed
With curses spilling from your head
You said "We're just the walking dead"
So I pulled the trigger and we floated off...